speakless
So sad, so sad......
En dag jag sett framemot med mina favorites rann än en gång ur sanden för min del. Jag är hemma, för att magen krånglar, och jag verkligen hatar det. Sjukt är ordet, för det är inte första gången jag råkar ut för det här. Knappt så jag tror på det själv.
Förlåt mina älskade. Vad ska jag säga? Paulas öde. Längtar till dagen då vi ses, där jag har hälsan och ödet på min sida. Jag känner redan av glädjen och energin inför det. Skratten, samtalen. Jag saknar er verkligen så det gör ont.
Kommentarer
Trackback
