paulagocko

Poängen med gårdagens tankar glömde jag ju totalt bort, trött som jag var. Men det jag ville komma fram till, för att bli lite djup igen, var iaf att man aldrig borde hålla tillbaka barnet som finns där inom en. Förlorar man inte en del av sig själv, om man inte låter sitt barnsliga jag komma fram? 

Ida'n kommenterade klokt: vuxet eller barnsligt, WHATEVER. 
Hon tyckte jag skulle hoppa på i sängen, söt som hon är.